Samhällsvetare med stort aktie- och fondintresse. På grund av ringa ekonomiska kunskaper handlar mycket om omvärldsanalys, och att följa trender och köpråd med ett kritiskt öga. Fokus är framförallt värdeökning och/eller utdelning, där utdelningstillväxt oftast har företräde framför direktavkastning. Mål är hög avkastning till medelrisk. Genom den här bloggen hoppas jag utvecklas som investerare.

Bloggen är helt oberoende. Ingen reklam. Inga samarbeten.

lördag 28 juni 2014

Fondutveckling

När jag på allvar tog tag i mina investeringar handlade det primärt om fonder. Antagligen har jag större kunskap om det, och är även bättre på fondinvesteringar än aktier, vilket också visar sig. Jag är nu redan i takt med SIXPRX trots att jag startade mitt fondsparande på ett separat ISK så snart som i slutet av februari i år. Känns mycket bra.

Global X SuperDividend ETF har bidragit då dollarn stärkts en aning sedan inköp, samtidigt som kursen gått upp.

Den här bloggen handlar främst om aktier, men kan ändå vara kul att visa vilka fonder som gör att avkastningen tickar uppåt (procentuell fördelning):

Spiltan Aktiefond Investmentbolag, 7 %
Carnegie Småbolagsfond, 7 %
Tundra Frontier Opportunities, 7 %
Handelsbanken Ny Energi, 7 %
DNB Nordic Technology, 7 %
Fidelity Asian Smaller Cos A-Acc-USD, 7 %
Carnegie Corporate Bond A, 7 %
Atlant Stability, 7 %
Templeton Africa A Acc USD, 2 %
SPP Global Topp 100, 5 %
Global X SuperDividend ETF (SDIV), 36 %

ETF:en har så stor övervikt just nu hänger ihop med att jag behövt investera en större summa där för att det skall märkas när man får utdelningarna (månatliga). Genom månadssparande i de vanliga fonderna (exkl. Afrika, SPP, Atlant och Carnegie Corporate Bond) så jämnar den procentuella fördelningen ut sig efter tiden. Utdelningarna från ETF:en används sedan till att köpa de andra fonderna i listan ovan.

Annars har framförallt Fidelitys Asienfond bara tickat på uppåt som om det inte fanns en morgondag.

Månadssparande i aktier: ny investeringsstrategi

Uppdatering 140906: Strategierna har modifierats en aning. En sammanfattning av nu gällande strategier och upplägg hittas alltid under portföljen och bevakningslistan.

*

Ibland går investerarutvecklingen snabbt för mig. Vilket inte nödvändigtvis är det samma som att investeringar skall göra det. För mig är det här motsatsen. Som antagligen synes i de första inläggen spretade jag aningens med mina investeringsstrategier. Jag satsar nu istället på något som ofta återkommer är av stor vikt: långsiktighet. Jag skall börja föra över pengar varje månad och ha ett 10-tals kvalitetsaktier/företag att satsa på/i. Alltså "månadssparande i aktier". Minst hälften av dessa skall vara stabila utdelningsbolag, men får gärna vara fler. Genom månadssparande kan jag gå in i de aktier där kursen sjunkit som mest senaste månaden och/eller samla likvider ett tag för att invänta nya köptillfällen. Utdelningar återinvesteras sedan givetvis direkt.

Upplägg i korthet:
- Max 10 bolag
- Minst hälften, men gärna mer, utdelningsbolag
- Är det inte utdelningsbolag skall det vara ett bolag med stor potential för tillväxt
- Innehav avyttras endast om företagen verkar möta svårare tider, konkurrens etc. på lång sikt
- Minst 5 %, max 25 % av portföljvärdet investerat per aktie
- Jämförelseindex SIXPRX*
* Jag ser det som vikt med ett jämförelseindex. Avanza Zero går aningen bättre än SIXPRX och då är min inställning att om jag inte lyckas överavkasta i förhållande till det indexet, kunde jag lika gärna släppa aktieinvesteringar och köpa in mig i Avanza Zero istället.

Listan med uppslag på aktier är:
- Alfa Laval
- Castellum
- FinnvedenBulten*
- HCP INC.
- ICA Gruppen*
- Industrivärden C
- Nike Inc.*
- SCA B
- Visa Inc.*
*=Redan i min portfölj.

Som antagligen synes ovan är Nike och Visa de stora "tillväxtcasen". Amerikanska aktier har ofta förvånansvärt låg direktavkastning, vilket är fallet här, det även om både bolagens utdelning ökat under flera år. FinnvedenBulten tror jag kan vara/bli något så unikt som både ett stort tillväxt- och utdelningscase. Alfa Laval har en stark kursutveckling, vilket medför något lägre direktavkastning. De övriga ser jag som stabila utdelare.

Det finns naturligtvis fler uppslag, Atlas Copco med mera. I ovanstående har jag dock försökt se till såväl branschspridning samt till företag som jag själv kan (hyfsat) förstå deras verksamhet.

Kommentar på bolagen/listan? Något bolag som absolut inte bör vara med/verkligen borde vara med?

Jag har för närvarande två andra bolag jag har i min portfölj, som jag däremot är osäker på om jag sedan bör ha kvar på en tänkbar investeringslista:
- GN Store Nord
- REC Solar ASA

REC Solar tror jag snarare passar till en kortare portfölj. Jag kommer eventuellt att starta en sådan då jag har kapital finns, och där trada. Då skall det vara ett ytterst litet totalkapital insatt, så att förlusten inte kan bli kännbar. Men med låg summa vågar jag också ta ut svängarna på det sätt som krävs, enligt mig, vid kort handel.

Med en tradingportfölj inräknad skulle jag därefter ha:
- Fondkonto
- Aktiekonto (lång)
- Trade-konto
Samtliga i ISK.

PS. Hernhag har en mycket bra sammanställning på svenska stabila utdelare, som varit stor inspiration för mig. DS.

Glad kväll
Aktiebubblaren

fredag 6 juni 2014

Aktieanalys utan att kunna aktieekonomi

Nedanstående ändras till viss del av mina nya investeringsstrategier. Utdelningsbolag måste inte ha en kurs som rusar. Däremot är det ju idealiskt med utdelning och tillväxt. Grunderna nedan kvarstår dock.

Som står att läsa i ingressen är mina ekonomiska kunskaper ringa (även om jag sakta lär mig, och återkommer med den resan). Hur gör jag då vid analys inför aktieköp? Kort sammanfattat är det nog följande kriterier jag använder mig av:

Kursgraf/utveckling, riktkurser, omvärldsanalys/prognoser, går företaget med vinst?, P/E-tal, hållbarhet, tillväxt/utdelning.

Lite mer utvecklat:

- KURSGRAF/UTVECKLING

Det här är mitt i särklass viktigaste verktyg. Då jag på allvar, under 2012, tog tag i mitt sparande, ägnades lång tid åt att jämföra kursutveckling av fonder - vilken fond gick bäst visavi andra inom samma kategori/aktuellt index, vilka klarade marknadsnedgångar bäst och så vidare. Jag tror helt klart att det här är ett mer lämpligt analysverktyg vid fondanalyser, då aktier i regel enbart rör ett företag (om inte konglomerat, investmentbolag etc.) Säg att företaget jag har aktier i går i konkurs - då drabbar det ju kursen/min investering stenhårt, medan en fond har en diversifiering. Men, trots det, så använder jag mig otroligt mycket av kursgrafer då jag skall investera i aktier. Det handlar mycket om att det skall gå/ha potential att gå bättre än andra case jag tittar på. Hur gör jag då detta? Det jag brukar titta på är:

* Hur står företag emot när aktuellt index sjunker?
* Har företaget nyligen gått ned mycket och har potential att öka igen?
* Hur ser kursutvecklingen ut på mycket lång sikt/på kort sikt?
* Hur ser kursutveckling ut i jämförelse med andra aktuella case/(liknande företag)?

Det är viktigt att kursutvecklingen har varit stabil och/eller ser ut att vända upp igen, och att kursen nyligen har gått ner då jag investerar. En stabil kursutveckling tror jag när jag tänker efter också kan illustrera att det är företag som går/börjat gå med vinst (se vidare nedan) som jag letar efter. Jag blandar i regel företag friskt vid jämförelser, vilket antagligen är ett felslut, men då jag utöver nedanstående enbart är efter värdestegring blir det viktigt att se hur den utvecklas. Ibland har jag dock även sett till att titta på liknande bolag, som då jag gick in i ICA Gruppen och jämförde med Axfood och Woolworths (det sista efter uppslag från Gustavs aktieblogg). Som ett bra exempel på hur processen ser ut kan dock istället tas från då jag senaste tittade efter en ny amerikansk aktie efter att sålt aktier i Hewlett-Packard Co. Efter lite letande aktualiserade dock uppkommande VM att kika närmare på Nike Inc., och Adidas, så här blev det två likasinnade företag. Men jag tittade samtidigt på Contintental som jag haft ögonen på ett tag.

(Graf från Bloomberg 140605. 5 år, Adidas blå, Nike röd, Continental lila).

Grafen är de senaste fem åren. Som det går att se här har Continental haft en fenomenal utveckling. Samtidigt går det att se att Adidas gått bättre än Nike. Tittar man närmare syns dock att samtliga tre aktier varit i princip stillastående sista tiden. Tittar man istället på 3-årsgrafen blir bilden såhär:

(Graf från Bloomberg 140605. 3 år, samma färger som ovan.)

Här utmärker sig ytterligare saker. Både Continental och Adidas och har gått sämre än Nike i början av den senaste treårsperioden. Nike har dessutom gått bättre än i slutet av perioden. Tittar man bara på senaste året blir det också tydligt att Nike har hållit emot index bättre än Adidas:

(Graf från Bloomberg 140605. 1 år, samma färger som ovan, turkos S&P 500)

Varför valde jag då bort Continental (se även vidare nedan)? I korthet såg jag större uppsida i Nike med VM som stundar, och anser också att kursuppgången varit alltför stor för att gå in i aktien nu. Nike har dessutom fallit i år och såg därför bra ut att gå in i nu:

(Graf från Avanza 140605, inköp 140522 på 74,63 USD, courtage exkluderat

Sådär kan det fortsätta i all oändlighet, men ofta vet jag när jag anser mig ha ett par bra kandidater. Av ovanstående tänker jag då att man kan se att företag klarar sig bra mot index, det har nyligen gått ner och ser på lång sikt kursmässigt bra ut, och i jämförelse med Adidas verkar det vara bättre, och i jämförelse med Continental ha större uppsida. 

- RIKTKURSER

Att titta på kursgrafer räcker dock inte. En annan del som är viktigt för mig är att det finns ett glapp mellan aktuell kurs och riktkurser med uppsida. Oftast använder jag av mig sidan 4-traders alternativt Reuters för att titta på detta. I fallet Nike är uppsidan enligt 4-traders [siffror från 5/6] 18 % till högsta riktkursen, och medelvärde (vet ej hur de räknar det, men någon form av medel) 8,8 %. Grönt ljus där med andra ord. Adidas hade högre tal (högsta riktkurs 40 %, "average" 16 %). Jag brukar också kolla på hur många rekommendationer som är på köp, håll, sälj och så vidare vilket 4-traders illustrerar bra med sina grafer. (Det här är dock inte alltid fallet, som exempel blinkar rekommendationerna på Axfood rött medan kursutvecklingen sakta tickar uppåt, men oftast brukar det här fungera bra för mig).

Även Continental har bra tal på 21 % och 5,8 % i "average". Frågan återkommer då varför jag inte valde Continental eller Adidas. (Till viss del har de dock redan sorterat ut sig själva, Continental genom sitt stora kursfall ett par år tillbaks (se 3-årsgrafen), och Adidas genom att underprestera gentemot Nike.)

- OMVÄRLDSANALYS/PROGNOSER

En ytterligare faktor som hänger ihop med både riktkurser och kursutveckling är omvärldsanalys och prognoser. Det här är någon form av sammelsurium där den övergripande poängen för mig är att det skall finnas uppsida i företaget. Oftast använder jag av mig av Seeking Alpha eller Analysguiden samt googlar för att hitta information/analyser om företagen (tyvärr svårare att hitta bra info om det inte är amerikanska/svenska företag). I det här fallet har jag inget riktigt bra svar på varför Continental blev en av de kandidater som åkte ut istället för Adidas vid första urvalet. Jag tror det hänger ihop med att jag såg Nike som ett mer spännande case samt att jag såg det som att Continental hade högre fallhöjd (som nämnt, jmf 3-årsgrafen ovan). Det spelar säkert också in att Avanza, som jag använder, tar högre courtage för tyska än amerikanska aktier. Med de i aktiesammanhang små summor jag handlar för gör det stor skillnad. Men, med den icke-rationella förklaringen ;-), så finns alltså Nike och Adidas (fastän tyskt företag=dyrare courtage för mig) kvar att välja mellan. Här blir det genast lättare att jämföra då båda företagen är sportföretag.

Det är nu läsandet börjar. Vilket företag har bäst potential inför VM/därefter? Jag har ju redan riktkurserna och graferna från ovan, men vill också ha mer information om vilken aktie som har mest uppsida. Nike har tagit marknadspositioner från Adidas. Därutöver hittade jag också ett par analyser som gillar Nike. Jag kikade också vidare på hur det såg på spons till VM. Nike sponsrar bland annat Brasilien och Pourtugal samt spelarna Ronaldo och Iniesta medan Adidas bland annat sponsrar lagen Tyskland och Argentina och spelarna Messi Suarez. Adidas gör den officiella matchbollen, medan Nike alltså sponsrar hemnationen [1, 2]. För mig som är helt renons på fotbollskunskaper blir detta inte helt lätt, men jag frågade i min omgivning, och Nike sades då vara bäst (oaktat vilka de sponsrar). Det enda jag tänker är att det kan vara fördel att sponsra hemnationens lag. Det tillsammans med att Nike tar marknadsandelar, samt att de i kursutvecklingen gått om Adidas på senare tid gjorde att mitt val slutligen föll på Nike. Dessutom har riktkurserna för Adidas sänkts jämförts med Nike om man tittar på senaste tiden på 4-traders.

- GÅR FÖRETAGET MED VINST?

So far so good, eller hur säger man. Ett ytterligare steg jag brukar göra, som jag börjat med ganska nyligen, är att se på om företaget går med/ökar sin vinst. Det känns givetvis högst relevant ur ett tillväxtperspektiv. Nike gjorde ett bra kvartal nyligen med ökad vinst och tillsammans med analyserna nämnda ovan samt att man fortsätter att ta marknadsandelar såg jag det som ett bra val.

- P/E-tal

Jag är fortfarande lite osäker på P/E-tal, men så som jag har förstått det handlar det om värdering (kommentera gärna om detta är helt fel!). Ett p/e på över 30-40 är antingen övervärderat eller har extremt höga förväntningar på sig. Är det lågt är det antingen ett katastrofföretag eller ett företag som marknaden inte insett värdet av. En hög värdering behöver inte vara dålig så länge företaget kommer ikapp den, som exempel har danska vindkraftsföretaget Vestas ett P/E på 115,37 men som förväntas vara på 31,58 i slutet av året (Bloomberg, 140605). Nike har just nu ett P/E-tal på 25,5 som förväntas vara 25,56 i slutet av året (Bloomberg, 140605). Jag ser inte det som några skrämmande siffror med tanke på att det är ett stort företag (66,5 miljarder dollar i "market cap", som jämförelse har SKF 76.88 miljarder dollar, Bloomberg 140605). Samtidigt tror jag att företaget kan bli långt mycket större.

- HÅLLBARHET

En ytterligare faktor jag har börjat studera närmare är hållbarhetsaspekten. Den är viktig för mig. Att investera i ett företag som sysslar med barnarbete är inte något jag vill göra. Men Nike har utvecklat sitt hållbarhetsarbete kraftigt, och redovisar bland annat samtliga fabriker där arbete utförs för Nike vilket ger en tydlig transparens och även möjliggör granskning. De skriver nu följande om fabriksarbete på sin hemsida:

"Nike does not condone the use of child labor or sweatshop conditions in our contact factories. We require contract manufacturers to comply with Nike’s Code of Conduct and have taken active steps to help prevent underage workers being employed in the factories we contract with – in fact, the average age of a worker in factories that produce Nike product is 32."

Jag är fortfarande delvis skeptisk ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt håller jag med artikeln jag länkade till tidigare:

"But by becoming a leader instead of denying every allegation, Nike has mostly managed to put the most difficult chapter in it's history behind it and other companies who outsource could stand to learn a few things from Nike's turnaround."

Företag som sysslar med krigsmaterial, nikotin, eller olja kommer däremot aldrig vara aktuella som investeringar för mig. Jag har svårt att se att varför de här företagen behandlas så styvmoderligt av affärspressen. Som (amatör-)investerar är det samtidigt dock ytterst svårt hur man skall dra gränsen på ett bra sätt, men att inte investera i de företag som arbetar med just krig, nikotin eller olja samt att alltid göra en hållbarhetsanalys av företag jag analyserar i gäller för min del. Det finns dock mycket fondföretagen skulle kunna upplysa om bättre vad gäller deras investeringar. Här brister även jag i hållbarhetskriteriet. Exempelvis har jag Spiltan Aktiefond Investmentbolag som investerar i Investor som i sin tur har SAAB i portföljen. Det gäller antagligen dessvärre för flera av mina fondinnehav, men jag försöker iaf utgå från hållbarhetskriterierna som riktmärke. Framförallt vid direkta aktieinvesteringar.

- UTDELNING



Utdelning och utdelningstillväxt är viktiga parametrar. Företagen skall ha stora tillväxtmöjligheter och/eller utdelningar. I portföljen har jag planerat för flera utdelningsbolag, och ett par tillväxtbolag.



Ja, ungefär så skulle min investeringsprocess kunna sammanfattas, även om den sällan går i någon nitisk ordning. Ganska mycket utan att egentligen kunna något om PEG, kassaflöde, rörelseresultat med mera. Skulle man försöka transformera det i ekonomiska termer kanske det handlar om vinstutsikter, "moat", att kursen rör sig stabilt och gått ner nyligen? Ni får fylla på om ni tycker det är helt tokigt, eller om jag har en hyfsad modell utan ha några större kunskaper :-) Den här texten får även ses som en presentation av mitt innehav i Nike Inc.



onsdag 4 juni 2014

Börshandlad utdelningsfond

Skatteåterbäringen är här! En del av denna använde jag till att köpa den börshandlade fonden Global X SuperDividend ETF (SDIV). Detta efter tips från ett uppslag i Privata Affärer (5/2014). Fonden ger månatlig utdelning på motsvarande cirka 6 procent årlig direktavkastning, vilket gör att jag ser det som ett bra komplement i fondportföljen. Den är fördelad på 100 aktier med ganska stor tyngd i USA/Australien. Den rör sig inte särskilt mycket, men har samtidigt gått upp mycket i jämförelse med flera andra ETF:er som ger månatliga utdelningar (jämförelse gjorda med några av ETF:er från listan som fanns hos Avanza. Listan verkar inte helt uppdaterad, så man får se till att kolla fondbolaget så att månadsutdelning verkligen ges). Med tanke på att rörelserna är relativt små ser jag inte fallsidan neråt som så stor, speciellt inte då jag har för avsikt att ha kvar ETF:n under lång tid.

Har man möjlighet att göra större inköp kan man återinvestera utdelningen i SDIV eller aktier/fonder. Själv har jag den på fondkontot med målet att använda utdelningarna till nya fondköp. Utdelningarna som jag kommer att få är för låga summor för att köpa aktier i för mig, courtaget skulle då bli för högt.

I sammanhanget tycker jag det är otroligt befriande att kunna få månatlig utdelning. Det ger bra kontinuerlig kassa in på kontot. Det här med årliga utdelningar går i min mening alldeles för långsamt. Jag ser inte varför inte svenska företag skulle kunna göra som många amerikanska och ge utdelning i alla fall kvartalsvis. Vad säger ni?

tisdag 3 juni 2014

Vikten av likvider

Dagar som denna, när börsen går neråt, påminns jag om två saker: 1. Varför jag har valt att lägga upp mina investeringar som jag gör. 2. Vikten av kassa.

Om man börjar med den första punkten: jag har inte ett jättestort kapital om man ser det totalt. Att jag inte har ett jättestort kapital och vill ha tillgång till i alla fall en del av det vid oförutsedda utgifter samt inte behöva röra aktiekapitalet är en av grunderna till att jag har en totalsumma som jag satt in i mitt aktiesparande, och nu samtidigt månadssparar på ett fondkonto (båda ISK). Genom att jag alltid har minst 10 procent på fondkontot i lågriskfonder gör det också att jag har snabb (nåja, några dagar iaf) tillgång till pengar i det fall det krisar sig på något sätt. I värsta fall skulle jag också kunna sälja mina aktiefonder (även om jag sparar långsiktigt även i fonder), och då slippa risken för att det varit ett stort kursfall (som kan vara i en aktie), tack vare fondernas långsamma uppdateringstakt. Dessutom jämnar månadssparandet ut risken. Skulle jag istället enbart haft kapitalet i aktier hade det kunnat leda till stora värdeförluster om jag behövt detta, en dag som denna när börsen faller. Hela poängen med att investera i aktier (långsiktigt) hade då också gått förlorad.  När sparandet i fondkontot gått upp till tillräckligt relativa höga nivåer kan jag överväga fler insättningar på aktiekontot, men så ser läget inte ut nu.

Min begränsade insättning på mitt aktiekonto för mig också till min andra punkt, vikten av kassa/likvider. Även om jag har en fix summa aktiekapital så är det ändå av vikt för mig att vid/efter aktieinvesteringar se till att ha kvar en del i kassa. På det sättet kan jag gå in i de aktier jag redan har och ser som lämpliga investeringar när respektive kurs faller och få ner inköpskursen. Ett tydligt exempel på vikten av kassa för att kunna göra återinvesteringar i aktier jag har skedde igår. Innan helgen meddelade VD:n för GN ReSound att han slutar. GN ReSound är en av två divisioner inom GN Store Nord (GN ReSound arbetar med hörapparater och GN Netcom med headset). Köpenhamnsbörsen höll stängt även i fredags, så det var först igår detta fick effekt. Kursen rasade, och vid öppning låg den på 140,5 DKK, vilket är lägre än mitt inköpspris (courtage exkluderat dock). Redan igår senare på dagen återhämtade sig kursen och ligger i skrivande stund och pendlar runt 147 DKK. Det hade alltså för mig varit ett mycket lämpligt läge att öka innehavet igår morse i GN Store Nord. Att en analytiker dessutom säger att kursnedgången var en överreaktion stärker bara min syn på att det hade varit lämpligt att öka innehavet igår. Men det gick ju då inte ;-)

Till slut tar ju kassan slut om jag enbart gör återinvesteringar eftersom kapitalet är begränsat, men att alltid försöka ha en viss kassa i aktieportföljen är i vilket fall en lärdom jag tar med mig från den här dagen.

måndag 2 juni 2014

Välkommen! Bloggstart och om min portfölj

Det här inlägget har redan hunnit bli inaktuellt. Jag har en kort tradingportfölj och en lång portfölj med månadssparande numera. Läs mer här.

Så, efter mycket om och men, och framförallt efter att drivit min närmaste omgivning till nästintill vansinne med prat om "aktierna"*, så återfinnes jag nu här bloggandes. Precis som många andra i den här bloggosfären har jag valt att vara anonym. Jag tror dock det går att utvecklas på ett bra sätt i sitt investerande genom bloggandet. Kommentarer mottages tacksamt.

Så, vilken investerare är jag? Då jag har ett maximalt insatt aktiekapital (jag sätter alltså inte in mer), som inte är alltför högt, måste jag - menar jag - leta aktier som ger direkt kursökning. Det kan naturligtvis även högutdelare ge, men fokus är alltså snarare kursökning än direktavkastning. Att sitta och vänta i flera år på utdelningar med en begränsad insatt summa är jag alltför rastlös för (hade jag haft mer kapital däremot...). Det betyder dock inte att jag plockar på mig vilka lotto-aktier som helst, men gör samtidigt att det blir viktigt för mig att se en, i bästa fall, direkt värdestegring av insatt kapital. Min portfölj hittar ni under "Portfölj-länken", som också finns till höger i menyn. Allt redovisas, men alltid enbart i procentuell viktning - aldrig i kronor och ören. Portföljen är nyligen "vårstädad", med samtliga köp under maj månad i år, så för närvarande finns inga köp i pipeline. Däremot använder jag en viss del, totalt max 15 %, av kapitalet i portföljen till så kallade "kryddor", där jag med andra ord också oftast ligger kort. Just nu är det i solcellsföretaget REC Solar ASA (RECSOL).

Jag har som det står i beskrivningen en begränsad aktie-/ekonomisk kunskap. Den här bloggen kommer därför också handla om hur jag lär mig om denna värld. Alla korrigeringar/hjälp mottages tacksamt och en reservation för felaktigheter är tveklöst på sin plats. Just nu handlar det om att förstå P/E-tal, rörelseresultat och rörelsemarginaler. De två senare verkar vara extremt viktiga fundamenta vid aktieanalys.

Välkomna! /Aktiebubblaren

*För övrigt kanske inte särskilt bra betyg till min pedagogiska förmåga. Lundaluppen har sammanfattat problematiken med att prata investeringar med närstående/i sociala sammanhang på ett bra sätt.