Samhällsvetare med stort aktie- och fondintresse. På grund av ringa ekonomiska kunskaper handlar mycket om omvärldsanalys, och att följa trender och köpråd med ett kritiskt öga. Fokus är framförallt värdeökning och/eller utdelning, där utdelningstillväxt oftast har företräde framför direktavkastning. Mål är hög avkastning till medelrisk. Genom den här bloggen hoppas jag utvecklas som investerare.

Bloggen är helt oberoende. Ingen reklam. Inga samarbeten.

tisdag 3 mars 2015

Vardia - Värde är inte alltid allt

Först ett par förtydliganden:
1. Jag lider verkligen med dem som förlorat stora summor på Vardias fall. Smällar som den är alltid tuffa att ta.
2. Jag kan ingenting om Vardia, utan inlägget handlar generellt om aktier.
3. Hoppas det löser sig till det bättre för alla som gått in i Vardia.

Med det sagt kan man konstatera att många bloggare för ett tag sedan uppfattade Vardia som mkt intressant (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7). Som sagt kan jag ingenting om caset, så jag har ingen anledning att betvivla det. Däremot tycker jag det här ger anledning till Avanza att fråga hur de ser på sin marknadsföring av bloggar.

Vad däremot Vardias redovisnings-fiasko visar, enligt mig, är att det finns aldrig några garantier på aktiemarknaden, aldrig. Hur mycket moats, vallgravar, lågt P/E / undervärdering, felvärdering etc. det än finns så kan det alltid (1) uppstå oväntade händelser/skandaler i företaget och (2) världshändelser påverka samt (3) nya konkurrenter tillkomma - detta gäller även för företag med vallgravar, där det tydligaste jag har från min bevakningslista är Under Armour som är på jakt mot Nikes höjder. Jag tycker Vardia-fallet ger en bra anledning att påminna sig själv om allt detta. En annan reflektion är att småbolag ofta är osäkrare än större.

Jag minns själv när jag köpte RNB (inga jämförelser i övrigt, det var ett riktigt klassiskt nybörjarmisstag) efter en köprek av en av gästerna i DI:s Börsrådet. Fallet gick snabbt utför, och när jag äntligen sålde av slutade affären på -22 %.

Med risk för att låta högst arrogans så är jag nöjd med att jag har en begränsning för s.k bubblare (namnet på bloggen till trots). Jag är nöjd med mina portföljregler hittills, snart har de gällt i ett år. Framförallt gör det att jag inte hoppar in och ut i marknaden och att småbolaget är i minoritet. Det blir också tydligt för mig vikten av att jag har en begränsning för hur stor andel av portföljen ett bolag får vara.

Mer för den som vill läsa om vad som hänt i Vardia finns här (se länkar i inlägget).

---

UPPDATERING 4/3:

Ännu en reflektion till mig själv att företag jag investerar i alltid ska gå med vinst. Detta finns också med som regel på mina portföljregler. En ytterligare är att jag funderar på att begränsa bolagets andel av portföljen till max 15 % för diversifiering.

Här är två intressanta och reflekterande inlägg om vad som hänt:
Spartacus - Vardia berör och några allmänna tankar
Rullstolsinvesteraren - Verkar någonting vardia för bra för att vara sant?  
Sandmanns investeringar - Riskhantering och exemplet Vardia


*

I min portfölj har det i övrigt inte hänt mycket. Ingen möjlighet till inköp har funnits, två utdelande ETF:er har överförts, därför tar det ett tag innan utvecklingen redovisas då jag måste räkna om med nytt grundvärde. Visa dundrar på och SCA går bra trots privatjet och annat. Både utveckling i februari och innehav (med ETF:erna) uppdateras så snart tillfälle ges.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vänligen håll god ton.